Vid sidan om.
Kategori: Allmänt
Som jag skrev tidigare så kämpar vi dygnet runt med diabetes. Vilket innebär oro, rädsla, stress, sorg 24 tim om dygnet. Men ibland, ibland finns även lycka, stolthet, glädje och mod. För min del, just nu, är den största känslan, varför. Varför Levi? Varför oss? Varför? Det känns så orättvist! Vad har vi gjort för att förtjäna detta? Jag tror mycket på ett ordspråk, "Man får inte mer än vad man klarar av". Men hur mycket ska man klara av?
Som alla föräldrar så vill man ta allt ont från sina barn. Jag vill bära Levis diabetes. Låt mig ta den ifrån honom! Han är bara ett barn!
Som sagt, det finns mod. Vi tänker inte låta diabetes ta något från Levi. Och låt mig poängtera, vi tänker inte tillåta några fördomar om hur man får diabetes 1 förstöra Levi. Ja, 1. Levi har typ 1 och inte 2. Diabetes 1 bara råkar man få, ingen vet riktigt varför men Levis eget immunförsvar förstör hans eget insulin. Typ 2 däremot kan man få av ålder och av dåliga matvanor. Så den som tror att vi gett Levi för mycket godis eller att vi på något annat vis tror att vi gjort detta mot Levi kan ta dom tankarna och slänga i sjön! Även fast vi vet att vi inte kunnat ändrat något så finns ändå skuldkänslor där, så snälla ge oss inga mer.
